Just nu hotas betesrätten för mjölkkor och andra nötkreatur av tunga aktörer. Bete är en del av kornas naturliga beteenden och bidrar till fysiskt och psykiskt välmående. Det är avgörande att behålla och utveckla betesrätten för mjölkkor och andra nötkreatur. 

Ta ställning för betesrätten och ett mer naturligt liv för våra kor.

3 skäl till varför kor ska beta

För min skull

Att kor mår bra av att beta är bekräftat av forskning. Det ger möjlighet till motion på större ytor, att få vila mer naturligt och till mer naturliga sociala beteenden. Kor som går på bete är friskare.

Såväl svenska som europeiska expertmyndigheter håller med. Jordbruksverket bedömde senast år 2019¹ att ”beteskravet är en alltför viktig djurvälfärds- och djurhälsofråga för att det ska kunna tas bort och ersättas”.

Även Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA rekommenderar i sitt senaste uttalande om mjölkkor att kor ska få tillgång till bete på grund av de välfärdsfördelar betet ger².

För din skull

Dina och andra konsumenternas åsikter är tydliga och värdefulla när det gäller djurens välbefinnande. Flera undersökningar visar att konsumenterna värdesätter att djuren får vara ute på bete.

Betet anses främja djurens välfärd och många konsumenter kan till och med vara beredda att minska sin konsumtion av mjölkprodukter om betesmöjligheten tas bort.

Enligt en undersökning anser hela 84 procent att det är viktigt att djur får röra sig fritt utomhus³och enligt en annan ansåg nästan alla, 95 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kor får beta⁴. Och i en Verian-undersökning⁵, genomförd på uppdrag av Djurskyddet Sverige, svarade en majoritet av väljarna inom varje parti att man vill behålla lagen om betesrätt för kor.

För naturens skull

Betande kossor spelar en viktig roll för att bevara biologisk mångfald. Genom att beta så påverkar de landskapet och bidrar till att skapa en varierad miljö där olika växtarter kan trivas.

Betande kossor främjar markens hälsa och gynnar vatteninfiltration, minskar erosion och sprider frön för att skapa en diversifierad växtlighet. Betande kossor hjälper till att upprätthålla betesmarker, vilket gynnar insekter, fåglar och smådjur.

Genom att bevara betesmarker för kossor kan vi främja biologisk mångfald och skapa en hållbar miljö för framtida generationer.

Ett hopp för frihet

I maj kan vi skratta åt de ystra skutt korna gör när portarna till betet öppnas. Genom att ge korna möjlighet att beta får de uttrycka sin naturliga lust och utforska de öppna hagarna. Det är en påminnelse om deras behov av rörelse, sociala interaktioner och deras medfödda naturliga beteende.

Ett beteende de kämpar hårt för att få utföra⁵.

En unik rättighet som inte alla gillar

Sverige är det enda land i världen där det är lag på att alla nötkreatur över 6 månader (förutom tjurar) måste ges möjlighet att beta utomhus på sommaren. Det är något som de flesta av oss är stolta över. Men några tunga aktörer tycker att beteskravet är orättvist för att de tycker att det gör det dyrare att föda upp djur i Sverige än i andra EU-länder. Lantbrukarnas riksförbund, LRF är en av aktörerna som vill ta bort beteskravet med hänvisning till att bonden ska få bestämma själv över sina djur.

Dessa krav har även plockats upp av politiker. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), som tillsatte en utredning om ”stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” som föreslog att beteskravet för mjölkkor skulle tas bort. Peter Kullgrens parti har vid flera tillfällen motionerat i riksdagen om att ta bort beteskravet ur lagen.

Nyligen meddelade regeringen att beteskravet blir kvar ”resten av denna mandatperiod”. Detta tack vare Liberalerna som stått upp för korna. Men vad som händer efter valet 2026 vet vi inte och därför behöver vi fortsätta visa vårt stöd för betesrätten!

Nötkött från Sverige innebär för många konsumenter en försäkran om att djuren fått gå på bete. Men när köttet kommer från tjurar som inte omfattas av beteskravet är svenskt ursprung ingen garanti för betande djur. När andra vill avveckla vill vi utveckla beteskravet.

Skriv under namninsamlingen

Tycker du, precis som 175927 andra att beteskravet ska försvaras? Skriv under namninsamlingen och gör vår röst starkare.

Namn

E-post

Vi använder din e-post för att särskilja unika namnunderskrifter.

Ja, jag vill skriva under namninsamlingen och godkänner att mina uppgifter används i kampanjens syfte.

Läs om hur vi hanterar dina personuppgifter i integritetspolicyn

Jag vill gärna skriva under namninsamlingen och godkänner att mina uppgifter används i kampanjens syfte. Jag önskar också att få uppdateringar om hur jag kan engagera mig vidare i denna kampanj samt andra kampanjer från Greenpeace.

Personuppgifter som samlas in i kampanjen hanteras enligt kampanjens integritetspolicyn. Eftersom du nått kampanjen via Greenpeace hanteras dina personuppgifter även enligt Greenpeace integritetspolicy.

Personuppgifter som samlas in i kampanjen hanteras enligt kampanjens integritetspolicyn. Eftersom du nått kampanjen via Djurens rätt hanteras dina personuppgifter även enligt Djurens rätts integritetspolicy.

Jag vill gärna skriva under namninsamlingen och godkänner att mina uppgifter används i kampanjens syfte.

Personuppgifter som samlas in i kampanjen hanteras enligt kampanjens integritetspolicyn. Eftersom du nått kampanjen via Djurskyddets hanteras dina personuppgifter även enligt Djurskyddets integritetspolicy.

Personuppgifter som samlas in i kampanjen hanteras enligt kampanjens integritetspolicyn. Eftersom du nått kampanjen via World Animal Protection Sverige hanteras dina personuppgifter även enligt World Animal Protection Sveriges integritetspolicy.

Om du är mänsklig, lämna det här fältet tomt.

Den 17 september 2024 överlämnades 110 927 underskrifter till landsbygdsminister Peter Kullgren. Den 26 mars 2025 överlämnades 165 000 underskrifter till representanter från sex av riksdagens partier. Vi fortsätter kampanjen, både för att fortsatt säkra mjölkkornas rätt till bete men också för att utöka betesrätten till alla nötkreatur!

Vi som driver kampanjen

Källor

Jordbruksverket. 2019. Krav att hålla djur lösgående - konsekvenser, övergångsbestämmelser, undantag och andra incitament än lagstiftning. Rapport 2019:17
EFSA AHAW Panel (Nielsen, SS et al.) 2023. Scientific opinion on the welfare of dairy cows. EFSA J. 21, 7993.
YouGov. 2021. PR-mätning Animaliska livsmedel.
Gustafsson, G. 2021. Konsumenters inställning till ett slopat beteskrav - en enkätstudie. Självständigt arbete i biologi, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet.
Keyserlingk, M.A.G. et al. 2017. Dairy cows value access to pasture as highly as fresh feed. Sci. Rep. 7, 44953
Verian. 2025. Webbpanel.

Låt oss beta!

3 skäl till varför kor ska beta

För min skull

För din skull

För naturens skull

Ett hopp för frihet

En unik rättighet som inte alla gillar

Vi vill att alla nötkreatur ska ges möjlighet att beta!

Skriv under namninsamlingen

Vi som driver kampanjen

Tycker du också att beteskravet ska försvaras? Ditt företag eller din organisation kan skriva under. Maila din logotyp via länken. Tillsammans blir vi starka!

Källor

Låt oss beta!

3 skäl till varför kor ska beta

För min skull

För din skull

För naturens skull

Ett hopp för frihet

En unik rättighet som inte alla gillar

Vi vill att alla nötkreatur ska ges möjlighet att beta!

Vad kan jag göra?

Skriv under namninsamlingen

Vi som driver kampanjen

Tycker du också att beteskravet ska försvaras? Ditt företag eller din organisation kan skriva under. Maila din logotyp via länken. Tillsammans blir vi starka!

Källor